MoDo - Brynäs

Swebank Arena, Måndag 28. Dec 2009
MoDo Hockey - Brynäs IF 4 - 2
(On Site i Arenan)

Män 4, Pojkar 2

Donkeyman hade stora planer för hockeyns uppehåll. Flera Bandymatcher stod på programmet. Men så kom väder och vind emellan. Det vill säga - Donkeyman måste hålla sig på jobbet. Så det blev lite Bandy. Men nu börjar Hockeyn igen och då är det närmare.

Och Donkeyman var inte ensam på plats. Det var utsålt. Fullspikat. Till sista plats. Inklusive en imponerande stor och röststark delegation från Gävle.

MoDo Hockey var betydligt bättre än Brynäs. Men så har vi det här lilla förargliga att man måste utnyttja ett massivt övertag. Och omvandla det i mål. Något som visade sig vara minst sagt knepigt. Och då går det som det så ofta gör - med tiden äter sig "de andra" in i matchen och det blev mycket mer spännande än nödvändigt.

Detta är en sjukdom som laget har haft hela säsongen. Det vill säga även innan "de stora grabbarna" trädde in i bilden. Mycket bra spel, mycket övertag - inga mål. Enligt rapporterna var det ungefär så det gick till nere i Timrå på Annandagen. Och den bistra verkligheten är helt enkelt att om inte MoDo får ordning på den saken så blir det inte något slutspel.

Alla lagspelen har nämligen en sak gemensam. Det gäller både Bandy, Fotboll, Hockey och allt annat. Det lag som vill komma högt på tabellen måste:

- Göra mål när man har kraftiga spelövertag
- Hålla tätt när de andra kommer i kontring eller har övertag
- Ta poäng från de lag man vill ha bakom sig i tabellen

Och den här säsongen bryter MoDo mot alla de buden. Man gör inte mål när man har spelövertag, vilket man faktiskt har i stor utsträckning. Man släpper in "skitmål" och man ger bort poäng till just de lag man "måste" slå. Vilket gör att vägen till slutspel blir en enda lång uppförsbacke. Fast å andra sidan så har alla uppförsbackar ett backkrön. Och kanske, kanske, kanske närmar vi oss det.

Varför vann då MoDo i går kväll? Svaret är enkelt. Man var helt enkelt det bättre laget. Åtmindstone där och då.

Läs även andra bloggares åsikter om hockey, modo, brynäs

En räddning

Under taben "Idrottsminnen" berättar Donkeyman om ting han har upplevt på arenorna. Och det är mycket. I stort och smått.

Donkeyman är "Bajare". Men han är också Bandyälskare. Och som ung i mitten på 60-talet fanns det mycket Bandy att se i Stockholm. Det var givetvis Hammarby som säsong efter säsong var med i toppen. Men inte helt överst. Och så var det IFK Stockholm och Djurgården som bägge hade goda lag. En säsong var även AIK med så då hade Stockholm 4 (fyra) Allsvenska lag. Så den unge Donkeyman blev minst sagt hemtam på Stockholms Stadion där matcherna spelades.

Djurgårdens lag var verkligen bra på den tiden. Till stor del var det de klassiska fotbolls- och hockeyspelarna som bar upp laget. Sådana som "Knivsta" och "Tjalle" Mild. Men det fanns även rena Bandyspelare. Bland annat hade man en vindsnabb vänsterytter som hette Olle Persson. Som inte gjorde något stort namn efter att Djurgårn åkte ur - men bra var han. Donkeyman har ännu inte glömt honom. Undrar var han tog vägen ....

Men den riktigt stora stjärnan var deras legendariske målvakt Arne Arvidsson. Som stod i Djurgårdens fotbollslag i 13 säsonger och vann 3 SM-Guld på den tiden. Plus en bunke med landskamper.

Men "Arvid" var en särdeles god Bandykeeper också. Med en reaktionsförmåga som var nära det otroliga. Och det är här som dagens Idrottsminne kommer in.

Det var en av säsongerna i mitten på 60-talet. Jag tror det var 64-65. Det året tog Arne Arvidsson över 10 straffar. Och Donkeyman minns en av de här räddningarna. Det var en underbart fin vintersöndag på Stockholms Stadion. Djurgårn' mötte Nässjö i en match som gällde en slutspelsplats. Det var många tusen åskådare i solskenet och vi fick alla se en fin och fartfylld Bandymatch. Av den riktigt klassiska sorten.

Men så fick Nässjö straff. De skulle skjuta mot Valhallavägen och "Arvid" gjorde sig beredd. Man kunde höra en knappnål falla på Stadion. Och straffen gick - rätt upp i krysset. Man hörde till och med en kraftig smäll. Den gången hade man måldomare i Bandy. Och flaggan åkte upp. Bara för att åka ned igen sekunder senare. Måldomaren såg för sig bollen i krysset men så var "Arvid" där med näven.

Det visade sig nämligen att Arne Arvidsson slängde sig raklång upp i högra krysset och KLISTRADE bollen. Det var smällen man hörde. Till saken hör att den gången så hade målvakterna bara vanliga tunna Bandyhandskar så det var mycket vanligare att klistra skott än vad det är i dag. Så landade han på isen och gjorde liggande ett utkast långt ut på kanten. Varpå Djurgårn hade målchans ett par sekunder efter att straffen var slagen.

Donkeyman har aldrig sett något liknande igen. Vare sig förr eller senare. Där kan man snacka om ett riktigt "Idrottsminne". Men Djurgårn förlorade matchen. Det blev inte något slutspel och nästa säsong åkte man ur serien. Något år senare var det slut för IFK Stockholm medan "Bajen" stretade med i ungefär 10 år till. Innan den 16 år långa "mörkerperioden" utan Elitseriebandy i Stockholm började. Men det är en annan historia.

Läs även andra bloggares åsikter om Bandy, Djurgården

Bandyserierna

Nu har Elitserien spelat ungefär halva serien och de båda Allsvenskorna har hunnit si så där en tredjedel. Nästa omgång blir på Annandag Jul och av tradition var det då som säsongen började förr i världen.

På något sätt känns det så än i dag. Det är nu som lagen har positionerat sig. Det är nu som det börjar bränna till. Det är nu som agnarna skall sållas från vetet. Och det är nu som de riktigt bra lagen börjar dra ifrån medan de sämre sackar efter.

Elitserien
När det gäller Elitserien så är det jämnare än på länge. Vi har levt med "fyra stora" i en hel del år nu. En kvartett som i slutänden alltid har varit med i toppen. Frågan har närmast varit vem som skall möta Edsbyn i finalen. I år sticker flera lag upp. I vart fall flera än på länge.

Men någonstans i grunden tror Donkeyman ändå att det slutar med "de gamla vanliga" högst uppe i tabellen. Både VSK och Bajen är på full fart upp genom tabellen. Skall någon spränga den här kvartetten så blir det Villa. Dessa fem lag är hur som helst gjutna på slutspelsplats redan nu.

Som Donkeyman ser saken är Sirius, Bollnäs, Vetlanda, Broberg, HT och Vänersborg ungefär jämnstarka. Det är flax och dagsform som avgör vart poängen hamnar i de interna mötena. De här lagen klarar också av att knipa en eller annan pinne från "de stora" lagen. Alla dessa kan gå till slutspel och alla kan hamna på kvalplats. Men bara tre av dem går till slutspel medan ett av lagen måste kvala för att få vara med nästa år.

Kungälv har börjat röra på sig men Donkeyman tror ändå på kvalplats för dem.

Nedflyttningsplatserna är redan gjutna. Falun och KSK har inte en chans att komma i kapp något annat lag.

Allsvenskan
Det känns någon stans som att Norrgruppens bättre lag är bättre än Södergruppens topp. Medan botten i Norr känns sämre än botten i Söder.

I Norr har Tillan och ÖSK redan gjort ett ryck och kommer antagligen att göra upp om de två topplatserna sig emellan. Skutskär och Ljusdal gör en god säsong men räcker inte till i längden. Och Kalix tycks bli årets flopp. Det är många år sedan de inte var med uppe i toppen.

I Söder rör det sig om ett spännande race mellan fem jämnstarka lag. Surte, Boltic, Gripen, GAIS och Motala. Som slår varandra huller om buller. Men som också "åker dit" mot bottengängen då och då. Inget av dem är helt enkelt tillräckligt stabila för att ta full pott mot lag nummer 6-12. Men den som tar flest pinnar mot de sämre lagen ligger bra till för en Elitserieplats.

Och nostalgikern gråter över att "de gamla klassiska" Tranås och Nässjö ligger i botten.

Övrigt
En sak som också är värd att kommentera är att hallarna innebär perfekt is. Och perfekt is innebär att resultaten rusar iväg lite väl ofta. Stora siffror har det alltid varit i Bandy då och då men hallarna tycks ytterligare förstärka den här effekten.

Slutligen tycker Donkeyman att det är helt åt h****e att skrota det gamla fyrlagskvalet. Har man kunnat kvala i fyrlags dubbelserie i hur många år som helst så skulle man verkligen kunna göra det nu när man trots allt har spetsat pyramiden. Med nuvarande tabeller skulle en sådan serie ha innehållit Vänersborg, Kungälv, Örebro och Boltic. Det skulle knappast ha varit någon ruin att genomföra en sådan serie om två Elitplatser.

Och låt oss anta att samma lag ligger på samma positioner när det är dags för kval. Då skall de paras ihop enligt geografisk ordning. Vilket innebär att Vänersborg möter "norrlaget". Men vem av Boltic och Örebro är det naturliga "norrlaget"? Förra årets kval avgjordes av geografiska avgöranden. Med "den gamla" kvalordningen hade man för en gångs skull sluppit sådant.

Läs även andra bloggares åsikter om bandy, elitserien, allsvenskan,

Serietabell

Bandy är en sport som i alla år har levt med "haltande" serietabeller. Detta är nödvändigt av flera skäl. Norrlagen (i Allsvenskan i vart fall) spelar dubbelmatcher. Serier får udda antal lag av olika skäl. Men framför allt så är det många inställda matcher. Kanske inte så mycket som "in the good old days" men fortfarande en hel del.

Men de serietabeller som presenteras är uppbyggda på traditionellt vis. Man visar antalet vunna poäng. Vilket gör att lag med olika antal spelade matcher inte kan jämföras på ett rättvisande sätt. Lag med färre spelade matcher förefaller alltid ligga sämre till än vad de har potential till att göra i verkligheten.

Det finns trots allt ett alternativ. Som man kan plagiera från Tysk Fotboll som har ett likartat problem med många inställda och flyttade matcher. Där ställer man upp serietabellen utifrån hur många poäng varje lag "de facto" har förlorat. Vilket ger en mycket mer rättvisande rangering av lagen. När serien är färdigspelad eller vid situationer när alla lag har spelat lika många matcher så visar givetvis bägge tabeller samma resultat.

Ser vi till Elitserien före dagens matcher så gäller följande tabell:

1. Sandviken 22
2. Villa 19
3. Edsbyn 17
4. Bollnäs 16
5. Sirius 15
6. Hammarby 14
7. Västerås 13
8. Broberg 11
9. HaparandaTornio 11
10. Vetlanda 11
11. Vänersborg 11
12. Kungälv 8
13. Falun 2
14. KSK 0

Det borde ha sett ut så här:

1. Sandviken 2
2. Villa 3
3. Bollnäs 8
4. Hammarby 8
5. Edsbyn 9
6. Sirius 9
7. Västerås 11
8. Vetlanda 11
9. Broberg 13
10. HT 13
11. Vänersborg 15
12. Kungälv 18
13. Falun 24
14. KSK 26

Betyder detta något ?
Donkeyman tycker faktiskt det. Därför att man kan på ett betydligt bättre sätt se hur lagen ligger till i förhållande till varandra. I de aktuella tabellerna kan man konstatera att Sandviken och Villas lucka ned till de andra i verkligheten är större än vad den officiella tabellen visar. Dessutom ser man att Hammarby och Västerås ligger bättre till medan Edsbyns situation är sämre. När det gäller kvalstrecket så ligger Vänersborg och Kungälv i verkligheten sämre till än vad den officiella tabellen visar.

Och så vidare.

Detta förslag framförde Donkeyman första gången för ungefär 30 år sedan och han har upprepat det med jämna mellanrum. Men .........

Läs även andra bloggares åsikter om Bandy, Elitserien

Hockeypaus

Hockeysäsongen består av fyra perioder med paus mellan. I år kom först en inledning med 16 matcher, så blev det landskampspaus på 10 dagar. Så kom höstsäsongen med 15 matcher med ett väldigt intensivt matchschema. Och nu står vi inför julpausen på lite drygt två veckor.

Framför oss kommer vintersäsongen med 17 matcher med ett något lägre tempo än hösten och så blir det nästan tre veckors paus för OS. Så kommer en slutspurt med 7 matcher följt av slutspelet med matcher var annan dag.

Precis som i alla andra idrotter visar det sig att lagens spelstyrka förändras under speluppehållen. Och det visar sig tydligt i årets Elitserie i hockey.

Vid första uppehållet var HV och Färjestad i särklass. Medan Skellefte, Lule, Linköping, Djurgårn, Frölunda, Rögle, Brynäs och SSK utgjorde en mittzon. Så var Timrå och MoDo en klar bottengrupp.

När vi nu har spelat den andra delen av serien så har ställningen kastats om ganska radikalt. Man kan konstatera att de lag som har förbättrat sin spelstyrka har varit Linköping, MoDo, Timrå och Djurgården. De lag som är ungefär oförändrade är Brynäs, Färjestad och Frölunda. Medan de lag som försämrats är HV, Luleå, Skellefteå, Rögle och SSK.

Vilket också givit uttryck i tabellen. Linköping är nästan i kapp HV. De två ligger klart före de andra. Så kommer en grupp med Färjestad och Djurgården som i sin tur ligger före nästa grupp so mutgörs av Frölunda, Skellefteå och Luleå. Men inte långt därefter kommer Brynäs, Timrå och MoDo. Medan Rögle och SSK har börjat att sladda.

Nu blir det ett par veckors juluppehåll innan serien startar igen. Men då blir det lite långsammare tempo än under hösten. När det gäller fortsättningen så tror Donkeyman att när vi kommer fram till OS-pausen så kommer det att ha utkristalliserat sig en toppgrupp med Linköping, HV, Färjestad och Frölunda. Precis som alla trodde innan säsongen började.

Bakom de "fyra stora" kommer det att ske stora förändringar. Djurgården kommer säkert att hålla sig högt uppe men dit kommer också MoDo att klättra. Även Timrå klättrar i tabellen om än inte lika långt medan Skellefteå, Luleå och Brynäs stagnerar. Rögle däremot kommer att klättra i kapp det gänget. Och Södertälje faller ner till att bli ett deciderat bottenlag.

Läs även andra bloggares åsikter om hockey, elitserien, modo

MoDo - Frölunda

Swebank Arena, Ö-vik, Torsdag 10. Dec 2009
MoDo Hockey - Frölunda HC 3 - 3
(On Site i arenan)

Goa Gubbar 3, Dyra spelare 3

Gårdagens möte i Arenan blev spännande. Precis som alla andra matcher som MoDo är inblandade i. "Foppa" var med från start och laget satte en dj*****a fart. Man skapade en mängd chanser första minuterna. Men "Foppa" höll inte mer än 10 minuter och sedan gick matchen in i ett gnetstadium som förde upp Frölunda till 1-3 en bit in i tredje perioden.

Det var inte något stort spel och båda lag skapade ungefär lika många chanser så resultatet kan sägas vara rättvist. Även om det kändes som om Frölunda hade tre poäng i fickan en bit in i tredje perioden.

Men MoDo bet ihop och jobbade än en gång fram en kvittering och fixade en pinne. Till Frölundas stora besvikelse. Deras lucka upp till topptrion ökade ännu mer tack vare detta. Medan MoDo förstärkte sin position. Frågan är när det börjar rulla huvuden hos Göteborgarna. Man hade inte räknat med den här tabellpositionen efter 30 spelade matcher.

Det var god underhållning men inte något minnesvärt. Hela kvällen kändes efteråt som en avslagen pilsner. På något sätt verkade det som om både spelare och publik höll på att påbörja julledigheten.

Och Donkeyman unnade sig ett par pilsner mer än den vanliga "matchransonen". Något som kändes när det var dags att kliva upp vid sexblecket i morse.

Läs även andra bloggares åsikter om hockey, modo, frölunda

The Damned Utd

David Peace
The Damned Utd
Faber and Faber, London 2006
Paperback, ISBN 978-0-571-22433-3

Donkeyman har läst en bok som har fått honom i hundra. Han var faktiskt tvungen att läsa boken två gånger i rad för att smälta den. Och det utan tvivel den absolut bästa idrottsroman som han någonsin har läst.

Boken handlar om en av den Brittiska fotbollens stora legender. En person som samtidigt ansågs som genial och som ofattbart provocerande och kontroversiell.

Vi får följa Brian Clough, legendarisk klubbmanager genom första delen av hans karriär. Vi får vara med över allt, styrelsens rum, omklädningsrummet, lagledarbänken, träningsfältet, signerandet av nya spelare. Och vi får lära känna Clough, hur han tänkte och hur han var. Fast i romanens form.

Självfallet har boken blivit kritiserad av en del av dem "som var med". Men den har också blivit rosad av kritikerna. Och filmatiserad. Märkligt nog är den inte översatt till Svenska trots det stora intresset för Engelsk fotboll här i landet. Men samtidigt är den nog svår att översätta. Var hittar man en översättare som har fotbollens själ i kroppen och som kan formulera Engelsk dialekt till modern Svenska ?

Vi får inte bara följa med Clough. Vi får också lära känna hans partner och vapendragare genom (nästan) hela managerkarriären Peter Taylor. Det sägs - vilket också framgår av boken - att det var Taylor som fann talangerna som Clough sedan formade till toppspelare. Och att det var Clough som inspirerade och motiverade laget medan Taylor stod för det mesta av det trista planerandet och den dagliga driften.

Som en av två parallella handlingar får vi följa paret Clough / Taylor genom karriären: De började med att lyfta Hartlepool till höjder klubben aldrig hade nått tidigare. Sedan tog de över Derby County, drog upp klubben i högsta serien, vann denna och gick till semifinal i Europacupen. Innan Cloughs attityd och självständighet blev för mycket och paret fick sparken. Och kom till Brighton där de inte gjorde någon större lycka.

Den andra parallella handlingen som är bokens huvudspår handlar om Cloughs 44 dagar som manager i Leeds United. Klubben som då var bäst i England och bäst i Europa. Där han tog över efter sin värsta konkurrent Don Revie, som hade byggt upp laget genom många år. Skuggan efter Revie fanns hela tiden kvar och Clough lyckades aldrig göra Leeds till "sitt" lag. Samtidigt får vi följa hans saknad över Peter Taylor som inte följde med till Leeds.

Slutligen fick Clough sparken i Leeds och blev utköpt från sitt kontrakt för en för den tiden helt astronomisk summa.

Vi som är fotbollsintresserade vet att paret Clough / Taylor förenades snart igen. Då i Nottingham Forest. En klubb som de förde upp till högsta serien och som de vann Europacupen två gånger med. En klubb som Clough stannade hos i 18 år. Och vi som har läst boken förvånar oss inte över att Clough faktiskt söp ihjäl sig. Mannen som misslyckades i Leeds står i dag staty i andra städer och har fått gator uppkallade efter sig.

Boken ger en trovärdig skildring från insidan av Engelsk fotboll på den tiden som det stora intresset för denna byggdes upp i Sverige genom lördagens tipsmatcher. Samtidigt skildrar den en tid som är förbi. En aldrig så genial manager, typ Mourinho, har inte en nubbechans att ta över en klubb i the Championship och bygga upp ett lag som vinner Premier League och Europacupen på några få år. Därför att i dag är det i än större grad de ekonomiska resurserna som gäller och inte något annat.

Donkeyman rekommenderar den här boken till alla som har något litet intresse av Engelsk fotboll. Och om den inte kommer i Svensk översättning inom kort så vete fanen om inte Donkeyman själv känner sig manad att göra en insats.

Läs även andra bloggares åsikter om fotboll, premier league, derby, leeds, nottingham, böcker

MoDo - Färjestad

Swebank Arena, Ö-vik, Lördag 5. Dec 2009
MoDo Hockey - Färjestad BK 3 - 3
(On site i arenan)

På poängjakt 3, Topplag 3

Förra gången Färjestad var i Ö-vik körde de enkelt och elegant över MoDo. De gav en uppvisning i hur hockey kan vara på toppnivå. Men det var innan "Foppa", "Susse" och "Mackan" kom tillbaka. Den här gången var MoDo lika bra. Fast utan "Foppa".

Donkeyman tycker att MoDo spelade så pass bra att de mycket väl kunde ha vunnit matchen. Men nu blev det inte så. Lite oflax och lite slarv skapade ett underläge med 1-3.

Men då visade "Mackan" sin storhet.

Kvitteringen var nämligen något man sällan får se. "Mackan" gör en lyftning från egen zon i underläge 4/5. Pucken undviker att träffa jumbotronen och kommer ner i anfallszon. Där "Svarten" tar hand om den och smäller in den. Ett konststycke från två stora spelare.

Och det är detta som kännetecknar dagens MoDo. Stora spelare som gör ting man inte väntar sig.

Donkeyman spelar aldrig. Därför att han bara förlorar. Men i höst har han gjort ett undantag och slängt in en "lusentapp" på MoDo som Svenska Mästare. Det gjordes i samma ögonblick som ryktena började gå "på byn" att "Foppa" och "Mackan" skulle ställa upp. Och det blev ett in i h*****e bra odds på det spelet. Men det var en annan faktor som avgjorde saken. Donkeyman har nämligen en högt uppdriven förmåga att "vara där" när det händer. Och i år är han i Ö-vik över vintern och har säsongkort. Så allt talar för att det omöjliga blir möjligt.

MoDo tar nu poäng hela tiden. Men klättrar inte märkbart i tabellen, i huvudsak därför att resten av bottenlagen också tar poäng hela tiden. Men det betyder bara att tabellen trycks ihop. Potentiellt sett så är det fortfarande 81 poäng kvar att spela om men samtidigt är det bara 24 poäng mellan topp och botten i tabellen så det behövs inte så våldsamma ting för att kasta om placeringarna ganska dramatiskt.

Och Donkeyman tror att det kommer att hända ting framöver.

Läs även andra bloggares åsikter om hockey, modo, färjestad

MoDo - Skellefteå

Swebank Arena, Ö-vik, Tisdag 1. Dec. 2009 MoDo Hockey - Skellefteå AIK 3 - 2
(On site i arenan)

Gamla hjältar 3, Framtidens stjärnor 2

Det finns tillfällen när man inser hur trista vintriga fotbollsmatcher är. Kallt, blåsigt, lera, regn och händelsefattigt. En vanlig match består av 88 minuter när det inte händer något spännande alls och 2 minuter när allt avgörs.

Så kan man jämföra med en hockeymatch. Där det hela tiden händer något. Och så är det inomhus. Utan blåst, lera och kyla. Och för det mesta händer något hela tiden. Sedan är det vissa matcher som är mer dramatiska än andra. Som gårdagens möte mellan MoDo och Skellefteå. Vilken match .....

Skellefteå visade varför man ligger högt i tabellen. Effektivt och välorganiserat försvarsspel och giftigt anfallsspel. Unga och hungriga spelare. MoDo gick ut i ett rasande tempo och dominerade första perioden. Utan att lyckas göra mål. Med tiden gick matchen sakta över till Skellefte som var mer effektiva och gick upp till 2-1 ledning i sista.

Men MoDo gav inte upp. Man kämpade som lejon för en kvittering. Med två minuter kvar tog man ut keeper och fick spela 6 mot 5. Och lyckades bita sig fast i anfallszon och pressade på för kvittering. När matchuret stod på 19:58 dundrade lagkapten Svartvadet in pucken. Två hela sekunder kvar på matchen. Och därmed hade man fixat en poäng.

Så kom Sudden Death i spel 4 mot 4 om extrapinnen. Men efter 33 sekunder blev det en dubbelutvisning och därmed spel 3 mot 3. Med Näslund och "Foppa" på isen blev det "rått parti" som man säger i Norge. Pucken gick "Foppa" - "Mackan" - "Foppa" och - tjopp - rätt in. Publikvrålet var obeskrivligt och laget hyllades igen med stående ovationer.

Och Donkeyman börjar undra om han inte håller på att uppleva något historiskt här uppe i tassemarkerna.

Läs även andra bloggares åsikter om hockey, modo, skellefteå aik

MoDo - Rögle

Swebank Arena, Ö-vik, Lördag 28.Nov 2009
MoDo Hockey - Rögle BK 4 - 1
(On Site i arenan)

Living Legends 4, Kämpagäng 1

Den här matchen kommer att gå till historien. När har ett bottenlag senast plötsligt förstärkts med tre så markanta personer som "Foppa", "Susse" och "Mackan"? Med tillsammans 2572 NHL-matcher i benen.

Och Donkeyman var där ..... Det kändes lite grand som den oförglömliga dagen år 1964 när "Nacka" kom hem från Italien och knorrade in en hörna för "Bajen" inför ett fullsatt Stockholms Stadion. Jadå, Donkeyman var där den gången också. Han har en viss förmåga att få uppleva historiska ögonblick.

Det kändes redan långt före matchen att nu var något speciellt på gång. Det var mycket folk som kom ovanligt tidigt. Så kom "Lumberjacks" marscherande från uppladdningen på "Harrys" en timme före matchen och satte full fart på läktarna. Tre kvart före matchstart var det smäckfullt inne på alla sportsbarerna. Och omsättningen var antagligen "king size".

När hemamlaget kom in möttes de av ett publikvrål av det våldsammare slaget. Och vilken mäktig "line-up". Visst fick "Foppa" och "Susse" ovationer men det som mötte "Mackan" var av en annan värld. Som bara kan jämföras med "Foppas" hemkomst i vintras och när "Nacka" kom hem från Italien.

Och efter 10 minuter kom första målet. Näslund slår en stenhård passning rätt genom målgården till "Foppa" som bara behöver hålla fram klubban. Tjopp. Och taket lyfte sig igen. Första perioden var bra. Ofattbart bra. Världsklass. Det gick fort så in i h*****e. MoDo fick verkligen visa vilken potential det här laget faktiskt har. De både kunde och borde ha dödat matchen redan där och då.

Sedan visade Rögle att de inte tänkte vika ned sig bara för att det var några gamla legender på andra sidan av isen. De kämpade hårt, fick ned tempot och kom in i matchen. Men så har vi det gamla visdomsordet att man vinner inte matcher i utvisningsbåset. Så i spel 5 mot 3 får "Foppa" fram en knallpassning till Pikkarainen som bara klipper till upp i krysset och gör 2-0. Men varför i hela fridens dagar har karln inte visat det skottet tidigare i år?????

Därifrån och ut var det egentligen aldrig farligt. Slutresultatet blev 4-1. Matchen avslutas med att hemmapubliken kör vågen och så är det stående ovationer sista minuterna.

Skall man sammanfatta "det nya MoDo" så blir det så här:

Framåt - Dynamit
Bakåt - Stabilt men inte mästarklass
Keeper - I snabb utveckling. Just nu stabil elitserieklass men kommer att bli särklass.
Svag Punkt - "Foppa". Inte något lag är mer beroende av en enda spelare.

Var hamnar MoDo i tabellen - Om "Foppa" håller så är det bara att konstatera följande: "The Sky is the Limit". Det här laget har potential att gå från sista plats i Elitserien efter nästan halvspelad serie till SM-Guld. Det är sannerligen inte många andra lag i Elitserien som har samma potential.

Citatet: Marcus Näslund: "Det spelar inte någon roll vilken plats vi får i tabellen. Bara vi går till Slutspel och har självförtroende och flyt med oss in i slutspelet så kan vi nå hur långt som helst." Donkeyman tror på det.

Läs även andra bloggares åsikter om hockey, modo, rögle

The Heart of Hockey - igen

Donkeyman höll på att ramla av stolen när han surfade på Internet nu på förmiddagen. Han sitter och småsippar på lite vin och väntar på att klockan skall bli så mycket att det är dags att åka till blivande "Fjällräven Center" för att se MoDo - Rögle.

Och varför ramlade han av stolen. Bortsett från ett lite för stort intag av glögg i går kväll ?

Jo, det blir ett historiskt evenemang i kväll. Laget är ju minst sagt tunt eftersom det är så många skador. Och nyförvärvet Hinote åkte givetvis direkt på en flerveckorssmäll i foten i senaste matchen mot SSK. Han hade ju hunnit visa att han var dj*****t bra.

Men i kväll förstärks laget: "Foppa", "Macke" och "Susse" återkommer alla tre. Och då får vi en förstakedja med Skrøder - Sundström - Zuccarello. Och en tredjekedja med Foppa - Svartvadet - Näslund.

Totalt sett är det tre grabbar som tillsammans svarar för 2572 NHL - matcher som kommer tillbaka på isen. Levande legender kan man säga. Och då vore det väl själva f****n om det inte skulle märkas på laget.

Dessutom kör supporterklubben "Lumberjacks" Invasion Ståplats med 500 galna och högröstade Ö-vikare som laddar upp hela eftermiddagen på "Harrys". Och Arenan är utsåld. Det blir en minnesvärd afton. Och Donkeyman är där. Sektion 204, Rad 7, Plats 2 . Som vanligt.

Läs även andra bloggares åsikter om hockey, modo

Montreal Canadiens

I serien om lag som Donkeyman känner för är det dags för hans NHL-lag.

Från det att Donkeyman var en liten och välartad gosse till dess han blev en större och vanartig ungdom var det ett gäng som träffades ofta och spelade hockeyspel. Och eftersom vi var sex stycken så spelade vi NHL. År ut och år in möttes vi och spelade serie på serie. Med slutspel och allt. Spel parallellt på två hockeyspel medan de två spellediga var domare och skötte tiduret. Och vi bokförde match efter match. Som lades till serie efter serie. År ut och år in.

På den tiden bestod NHL av sex lag så vi valde var sitt lag. Och Donkeyman valde Montreal Canadiens. Som sedan dess varit "hans" NHL - lag. Föga anade den unge mannen att hans yrke skulle föra honom över Atlanten otaliga gånger. Med påföljande besök både på Montreal Forum och på den nya Bell arena.

The Original Six: Montreal Canadiens, Toronto Maple Leafs, Boston Bruins, New York Rangers, Chicago Black Hawks och Detroit Red Wings.

Och Canadiens var inte något dåligt val den gången. Vi snackar om 50-tal och 60-tal. Den gången dominerade de serien och blev grossister i Stanley Cup-segrar. Efter några års spelande hade vi köpt "egna spelare" och målat dem i rätt färger. Givetvis både hemma- och bortalag. Med den tidens superstars. Maurice "Rocket" Richard och hans bror Henri Richard till exempel.

Några stolpar ur Canadiens historia:

• 05.Dec 1909. Klubben (Club de Hockey le Canadien) startas på Windsor Hotel i Montreal. Två dagar efter att National Hockey Association bildades.
• 05.Jan 1910. Första NHA-matchen. Seger mot Cobalt Silver Kings i Jubilee Arena. Redan då hade man 3000 åskådare och spelade inomhus. Fast på naturis.
• År 1914. Första gången man når Play Off. Förlorade i två raka matcher mot Toronto Ontarios.
• År 1916. Första Stanley Cup-segern. Slog Portland i bäst av 5 matcher.
• 19.Dec 1917. NHL startar. Canadiens är med.
• 25.Mar 1924. Stanley Cup-seger nr 2. Slog Calgary Tigers i bäst av 3 matcher.
• 29.Nov 1924. Montreal Forum öppnas. Plats för 9000 åskådare. Arenan hade nu konstis.
• 11.Okt 1952. Spelade i första TV-sända NHL-matchen. Slog Detroit Red Wings med 2-1.
• 31.Dec 1975. En av historiens mest kända matcher. Mot Soviet Red Army 3-3.
• 11.Mar 1996. Sista match på Montreal Forum. Som genom åren byggts ut till 16500 åskådare. Laget flyttar till Bell Center. Döpt efter Molson Bell - bryggerierna. Även kallad LaBatt Arena efter ett populärt ölmärke.
• 22.Nov 2003. Första utomhusmatch i NHL genom historien. Mot Edmonton Oilers inför 57.167 åskådare. Seger 4-3.

Totalt sett har klubben 24 Stanley Cup-segrar. Det börjar dock bli ett tag sedan senaste gången år 1992-93.

18 Montrealspelare har fått plats i "Hall of Fame". Klubben har 12 "Retired Jackets".

Gå in på klubbens hemsida och läs mer. Den är så innehållsrik att man kan sitta och läsa i timmar. Ändå finns det "hur mycket som helst kvar att studera".
Club de Hockey le Canadienne

Läs även andra bloggares åsikter om hockey, nhl, montreal canadiens

MoDo - Linköping

Swebank Arena, Ö-vik, Tisdag 24.Nov 2009
MoDo Hockey - Linköping HC 3 - 3
(On Site i Arenan)

Kämpade som f*****n 3, Utnyttjade chanserna 3

Efter några matcher med Foppa - effekt så satt sagde potentat på läktaren. Men effekten fortsatte. Laget kämpade, jobbade, slet och gjorde allt för poängen. Och belönades i slutändan med 1 pinne.

Det är inte något tvivel om att LHC i grunden är ett bättre lag. Just nu. Och skillnaden mellan bättre lag och de andra är att de bättre vinner sina poäng på att vara effektiva och göra mål när chansen bjuds. Samtidigt som man håller tätt bakåt. Det är därför som matcher mellan de lite sämre lagen och de bästa ofta får karaktären av att det lite sämre laget efteråt sitter och undrar varför man inte vann. Trots att man skapade så många chanser.

Donkeyman har hela tiden haft god sans för tränare Horawa. Och har det fortfarande. Han är en bra matchcoach som hela tiden kommer med förnuftiga förändringar. Och i kväll mötte han LHC med bara tre kedjor. Som var nykomponerade eftersom "Foppa" satt på läktaren med sjukdom.

I kväll hade MoDo alla chanser att vinna. Men LHC visade varför man ligger högre på tabellen. Man försvarade sig effektivt. Och när man hade några lite bättre perioder så gjorde man mål. En match med motsvarande utveckling där motståndaren hetat SSK, Rögle, Timrå eller något liknande hade slutat med hemmaseger. Utan tvivel.

Sedan kan man också trösta sig med att ett bottenlag som vill klättra i tabellen behöver vinna mot de andra lagen som också ligger i botten. Det är de poängen som ger effekt. Medan poäng mot topplagen är mer att se som en bonus. Alltså har man i kväll fått en bonuspoäng. Samtidigt minskade MoDo avståndet till SSK, Frölunda, Luleå och Djurgårn medan avståndet till Brynäs och Rögle ökade.

Men nu kommer två riktiga "sexpinnarsmatcher" som MoDo inte har råd att förlora. På Torsdag mot SSK borta och på Lördag mot Rögle hemma. Och redan på torsdag kan vi passera upp över kvalseriestrecket. Och sex pinnar på de här två matcherna gör underverk i tabellen. Men det är sannerligen inte bara att gå ut och visa sig för att vinna dem. Frågan är om inte "Foppa" satt på läktaren i kväll just för att spara sig till de här två viktiga matcherna.

Så ryktas det att både Sundström och Näslund skall göra debut på lördag mot Rögle. Om så är fallet kan det bli en riktigt minnesvärd lördag. Donkeyman skall i vart fall vara där.

Läs även andra bloggares åsikter om ishockey, modo, linköping

Seriesystemet

Efter att både Falu BS och Katrineholm-Värmbol BS åkt på jätteförluster i Elitserien tar flera tyckare till orda för att skära ned från 14 till 12 lag.

Donkeyman anser att det är fel väg att gå. Orsaken till att vi i år har begåvats med två stycken så solklara nedflyttningskandidater ligger på ett helt annat plan. Han menar att det är en olycklig engångsföreteelse.

1) De två lag som förra säsongen flyttades direkt ned till Allsvenskan (Motala, Örebro) var antagligen betydligt bättre än dagens KVBS och FBS är.

2) I fallet Falun är det helt enkelt så att efter uppflyttningen förlorade man sina bästa spelare av ekonomiska skäl. Spelare som man aldrig var i närheten av att ersätta. Dagens Falu BS är antagligen väsentligt svagare än det lag som förra året kvalade sig upp.

3) De två Elitlag som fick kvala IFK Kungälv och Gripen var typiska Söderlag. Men Gripen placerades i Norra kvalet tack vare kvalreglerna. Där man mötte betydligt starkare motstånd, något som också kostade Gripen deras Elitserieplats. Söderkvalet fick ett starkt lag samt de tre svagaste kvallagen. Inget av de tre svaga lagen skulle haft en nubbechans i det Norra kvalet. Därmed slank KVBS upp med minsta marginal helt och hållet beroende på de geografiska reglerna.

4) Det måste trots allt vara bättre att FBS och KVBS genomför årets Elitserie med de lag de trots allt har än att de gör som Vesta gjorde härom året och drar sig ur på en sen tidpunkt. Unga lag som säkerligen kommer att förbättras med tiden.

5) Det behöver inte förändras mer bara för att vi har råkat ut för ett "olycksfall i arbetet". Man har redan gjort förändringar i systemet för upp- och nedflyttning. Allsvenskan innehåller redan som det är en handfull lag som har större spelstyrka än FBS och KVBS. Troligen ännu fler. Inte minst lag som har förmåga och resurser att förbättra sina "rosters" vid en eventuell uppflyttning. Två av dessa kommer att gå upp och ersätta de här klubbarna. Kanske kommer ytterligare ett par att kvala sig upp. Donkeyman tror att årets situation är en engångsföreteelse som inte kommer att upprepas på länge.

Läs även andra bloggares åsikter om bandy

MoDo - Luleå

Swebank Arena, Ö-vik, Torsdag 19.Nov 2009
MoDo Hockey - Lule HC 4 - 0
(On site i Arenan)

Ett nytt lag 4, Räckte inte till 0

Men det finns två sorters genier. De ena som är så bra att de måste ha den absoluta eliten runt sig för att själva prestera stora ting. De andra som är så bra att de lyfter omgivningen, även om den är av betydligt sämre kvalitet.

Donkeyman minns mycket väl pianospelaren Jacup Thomssen som bodde i Tromsø för ungefär 10 år sedan. Han kunde "spela skjortan" av vem som helst. Både som konsertpianist och som barpianist. Klassisk, jazz, rock'n roll, dansmusik - you name it. Jacup var bäst. Och han spelade ofta (=i stort sett var kväll) som "reserv" i olika band. Eller i olika tillfälligt sammansatta kombinationer ute på byens pubar och klubbar.

Det som var speciellt med Jacup var att när han var med så lyfte han de andra musikerna till en nivå som de aldrig annars var i närheten av. De vågade sig på att göra saker som de knappt tordes ens på övning. Medan många andra goda musiker i samma situation dräpte omgivningen bara därför att de var så mycket bättre.

En parallell till detta upplevde Donkeyman i en oförglömlig afton på "Swebank" i Ö-vik i går kväll. Foppa hade nypremiär på hemmaplan och lyfte hela MoDo-laget till en nivå vi inte sett tidigare den här säsongen.

Tonen sattes redan när Foppas kedja kom in första gången efter några minuter. Först kom våldsamma publikovationer, sedan tog Foppa pucken och avancerade ......... Han drog två Lulespelare och gjorde tunnel på en tredje innan han blev stoppad med en hakning. Därmed skapade han kaos hos Lule och fixade ett Power Play i första anfallet.

I går spelade MoDo kyligt och förnuftigt. Man manövererade ut ett bra Lulelag. Första målet kom genom en snygg framspelning från Foppa till Magnus Häggström som drog iväg ett perfekt skott. Och taket lyfte när Foppa själv producerade två högklassiga mål.

Unge Häggström är också värd en kommentar. Förra året spelade han div-1 hockey och jobbade som snickare. I år har han spelat i samma kedja som Foppa i fem matcher och gjort succé. Så har han spelat utan Foppa i 16 matcher utan att märkas. Här har vi ett bra exempel på hur geniet lyfter omgivningen. Jämför man å andra sidan Foppa med Zlatan så tvivlar jag starkt på att Zlatan lyfter ett halvdåligt lag. Tvärtom - han måste ha medspelare på samma nivå för att själv prestera sitt bästa. Medan Foppa lyfter ett helt lag bara med sin närvaro.

Glädjande nog var MoDo-spelarna kyliga nog att inte dras in i tumultet när Chris Abbot bjöd upp till baluns så han fick vara ensam om sitt matchstraff. För två veckor sedan hade garanterat en eller annan rödtröjad hetsporre gjort honom sällskap av banan.

Stämningen var minst sagt hög på Arenan. Sista minuterna var det stående ovationer fram till slutsignalen. Elitseriens kassörer torde gnugga händerna av glädje. Och snart kommer Näslund och Sundström. Och Dan Hinote. Och någon till ...... Det blir kanske festligt i Ö-vik i vinter.

Någon säger att MoDo redan ligger alldeles för långt efter. Struntprat säger Donkeyman som kikat lite på förra årets tabell. Efter 21 omgångar låg MoDo den gången på andra plats och föll ned till nionde innan serien var slut. Medan Frölunda låg på nionde och avancerade till tredje. Och Frölunda tog 24 poäng mer än MoDo på de sista 33 matcherna. De tog för övrigt 31 poäng mer än SSK som slutade på sista plats i tabellen. Ett överskott på 24 poäng skulle föra MoDo förbi alla lag i dagens serie. Så här behöver man inte samla yxor för sjökastning. Inte än i vart fall.

Läs även andra bloggares åsikter om hockey, foppa, modo, luleå hockey

+++++
Donkeyman Filosoferar på www.nordens-paris.blogspot.com

JackPot

Det är få dagar sedan som Donkeyman kommenterade MoDo Hockey. Och redan nu så har situationen förändrat sig totalt.

Ekonomin var i botten. Man såg för sig ett budgetunderskott på 6 millar. Laget låg sist i Elitserien och inte en dj******l kunde göra mål.

Men så skedde följande:

1. En grupp med gamla trogna spelare skänkte ett mångmiljonbelopp till klubben.

2. Två av klubbens nuvarande NHL-spelare köpte upp en drös med restaurangbiljetter plus souvenirer att delas ut bland sjuka, handikappade och socialt utsatta barn. Också för stora pengar.

3. Foppa och Marcus Näslund skriver kontrakt för denna säsongen. De meddelar dessutom att de inte vill ha betalt. (Bägge de här spelarna har varit erbjudna kontrakt i NHL och KHL i 25 millionersklassen för en säsong).

4. Dan Hinote skriver kontrakt. En man som spelade lock-outsäsongen i MoDo och blev publikhjälte.

5. Niklas Sundström rapporteras vara nära comeback efter skada. Tränar redan med laget.

6. Fler förstärkningar rapporteras vara på gång.

Därmed har klubben i ett slag förstärkt kassan och förstärkt laget med Peter Forsberg (706 NHL-matcher / 885 poäng), Marcus Näslund ( 1116 / 869 ), Dan Hinote ( 503 / 90 ) och Niklas Sundström ( 750 / 349 ).

Det lär göra skillnad. Något som Brynäs noterade i går när "Foppa" gjorde come back. Första trepoängaren på bortabana inkasserades med 5-1 i protokollet. För att inte tala om vad det här gör för publiksiffrorna och försäljningen på Arenan. Gårdagens och dagens upplagor av Expressen och Aftonbladet vigde i vart fall många sidor åt begivenheten.

MoDo har åter visat att man verkligen är "The Heart of Hockey". Låt oss nu hoppas att detta leder till något stort. Donkeyman förvarar numera säsongkortet på extra säkert ställe.

I morn skall Donkeyman till Arenan och se MoDo mot Luleå. Då antas Hinote göra come back. Och Donkeyman glädjer sig redan som ett litet barn till julafton.

"Frälsaren" är tillbaka. Hallelujah. Landets hockeypublik får något stort att glädja sig åt.

Läs för övrigt Donkeymans krönikor från i våras:
Frälsarens återkomst 12.Feb 2009
The Heart of Hockey 25.Jan 2009

+++++++++++++++
Donkeyman Filosoferar på www.nordens-paris.blogspot.com

Läs även andra bloggares åsikter om hockey, modo

MoDo

Donkeyman har en högt uppdriven förmåga att hålla på lag som förlorar. 60 år som "Bajare" räcker långt i det sammanhanget. Att hålla på Hammarby är närmast en form av självplågeri. Med tät trafik upp och ned mellan serierna. Och 6 förlorade Bandyfinaler på 8 år, bara det här seklet. Men det står man ut med.

Och det är f*****n ta mig typiskt att nu när Donkeyman skall vara i Ö-vikstrakten en hel vinter och har investerat 10 lakan i ett säsongkort så går laget sämre än någonsin. För 2 1/2 år sedan blev de Svenska Mästare och nu ligger man tryggt förankrade sist i Elitserietabellen.

Medan Donkeyman går på match efter match som en trogen tennsoldat. Med sitt säsongkort till nästan 10 lakan i högsta hugg. Och sopar ned ett gäng med pilsner, korvar och annat som bidrar till klubbens ekonomi. Var gång.

Men som sagt: Donkeyman har rutin av att ligga sist. Och vi är långt från det stadium när sista halmstrået är här. När de mest optimistiska supporterna vet att om vi vinner de två sista matcherna med 7-0 samtidigt som de tre lagen ovanför oss på tabellen förlorar sina matcher så klarar vi oss.

Donkeyman är inte pessimist. Ännu. Som Donkeyman ser saken så spelar laget i grunden helt ok. Men man gör inte mål. Och lagets två stora målgörare är långtidsskadade. Samtidigt har man inte någon stor målvakt. Men man har inte heller något såll. Man har en helt genomsnittslig elitseriekeeper som kan bli stor. Det är inte keepers fel att laget ligger där det ligger.

Det hade varit mycket värre om laget hade blivit utspelade i match efter match. Men så är det inte. Man är med. Man för ofta matcherna. Men utan att omsättta spelet i mål vinner man inte. Problemet ligger framåt.

Å andra sidan är det fortfarande 36 matcher kvar. Och tabellsituationen är inte sämre än att OM laget vinner de interna mötena med Timrå och Rögle samtidigt som man i övrigt tar lika många pinnar som de gör så kommer man före dem i tabellen. Och om man vinner de interna mötena med SSK och Brynäs samtidigt som man tar ett par pinnar mer än dem i övrigt så är man även före dem. Och då är det slutspel.

36 matcher ger en potential på 108 poäng. Med andra ord - det behövs inte den helt stora uppryckningen för att klättra ganska långt i tabellen. Donkeyman tror och hoppas att så kommer att ske.

Läs även andra bloggares åsikter om hockey, modo

Läs också vad Donkeyman tycker om Sport på www.bandyoten.blogspot.com

Spelarlicenser

Så har det åter varit trassel med spelarlicenser och övergångar. Samt diskussioner om vem som är spelberättigad och huruvida det skall vara poängavdrag eller ej. Vi som varit med några år minns att detta är ett stadigt återkommande tema i lagidrotterna. Där de inblandade förbunden hela tiden tvår sina händer och skyller på de inblandade klubbarna.

Och visst är klubbarna skyldiga att hålla ordning på sina papper. Men Förbunden är f****n ta mig också skyldiga att ha system som gör det enkelt att kontrollera att allt är ok. I det här fallet sägs det att ansvariga ledare i Happis faktiskt hade kontaktat förbundet med en direkt fråga om spelarna var klara eller ej. Utan att kunna få ett direkt svar. Om detta är sant eller ej vetes ej. Men det skulle inte förvåna om så var fallet.

Den här gången var det HT Bandy som dock får behålla sina poäng men som får ett kännbart bötesstraff.

Donkeyman bara förundrar sig och påpekar följande:

• Datorn är uppfunnen och i allmänt bruk
• Internet är uppfunnet och i allmänt bruk
• E-mail är uppfunnet och i allmänt bruk

Så varför i alla glödheta har inte Bandyförbundet (och alla andra förbund) utnyttjat de här uppfinningarna till att ordna ett enkelt, entydigt och vattentätt system för att hålla koll på de här sakerna.

Så här tycker jag det borde vara:

1) Spelarlicensen skall vara det dokument som klargör att en spelare är spelklar för en klubb. Ingen licens utfärdas utan att förbundet har kollat och bekräftat att ALLA papper är i ordning.

2) När licensen utfärdas är spelaren klar för klubben. Och han är det i det ögonblick förbundet utfärdar licensen. Originalet skickas med post men en kopia e-mailas omedelbart till klubben. Samtidigt förs spelaren upp på SBF:s Internetsida enligt punkt 3.

3) För att möjliggöra för domare, andra klubbar, media eller vem som helst som är intresserad öppnar förbundet en katalog på Internet där man kan gå in och söka klubb för klubb för att se vilka spelare som just i detta ögonblick är spelklara för föreningen.

4) En spelare som lämnar en klubb tas automatiskt bort från klubbens "lista" på Internet. Där förs han i stället över till en lista med "spelare som lämnat klubben och inte längre är spelberättigade för klubben".

Detta förfarande kräver sannolikt mindre arbete än dagens och det skulle över huvud taget aldrig behöva förekomma några fler tveksamma fall av typen HT Bandy eller GAIS Fotboll. Skulle det mot förmodan kosta mer än dagens system får man belasta licensavgifterna så att det blir självbärande.

För övrigt glädjer det undertecknad att HT Bandy knep en pinne till i går kväll. Den här gången från Bollnäs. Det är alldeles uppenbart att det inte blir någon gratis utdelning av poäng uppe i Happis den här säsongen.

Läs även andra bloggares åsikter om bandy, HT Bandy

MODO - Djurgården

Swebank Arena, Ö-vik, Tisdagen 10.Nov 2009
MODO Hockey - Djurgårdens IF 2 - 2
(On site)

Kan inte göra mål 2, Kan göra mål 2

Det här var en helt annan match än vad MODO tidigare presterat. I två perioder körde man totalt över Djurgårn. Ett lag med normal målbegåvning hade haft si så där 5 - 0. Eller ännu mera. Men MODO är totalt vaccinerade mot att göra mål. Man utnyttjar helt enkelt sina chanser bedrövligt illa.

Och så vaknade bortalaget i tredje. Inte så att de på något sätt dominerade men det blev jämnt spel. Så att de fick några chanser också. Varefter det plötsligt stod 2 - 2.

Konklusioner
1) MODO gör en mycket bra match. En match som innebär ett jättelikt framsteg mot tidigare den här säsongen och lik förb****** får man bara en poäng.

2) MODO har inte tillräckligt med bra målgörare. Det räcker inte med den lille Norske Zuccarello. Ett par man till måste klara av att regelbundet peta in de puckar som dräller runt motståndarnas mål.

3) MODO har inte någon superkeeper. Laget disponerar tre ok keepers. Men inte någon av dessa har dimensioner som gör honom till en matchvinnare. En sådan hade tagit minst det ena av Djurgårdsmålen.

4) OM MoDo hade disponerat ytterligare ett par målgörare och en toppkeeper så hade den här matchen slutat 6 - 1. Samtidigt är det många matcher tidigare i säsongen som man i grunden borde ha vunnit. Av samma skäl. Men som man inte vann.

Men en sak är säker. Det här laget kommer att börja vinna matcher snart. Och då rinner pinnarna in. Man får inte glömma att det är över 40 matcher kvar att spela.

Donkeyman avslutar med ett citat från den legendariske fotbolltränaren Harry Redknapp:
"You don't get what you deserve. It's not as if we've been smashed. You wonder how you didn't win the game. But that's football".

Det är lika bra att utvidga uttalandet till att gälla hockey.

Läs även andra bloggares åsikter om hockey, modo, djurgården

Bajen

Det gick åt h****e med fotbollen i år. Bajen åkte ur. Och de åkte inte ur på oflax, dåliga domare, tråkiga omständigheter eller något annat man kan bortförklara med. De var helt enkelt inte bra nog. Eller i klartext - de var dåliga. Punkt.

Å andra sidan. Har man följt "Bajen" i 60 år så är man van vid motgångar. Det går upp och det går ned. Och vi förlorade för att vi inte var tillräckligt bra. That's it. Men man byter inte lag bara därför. Man får man rycka på axlarna, sänka några bärs, gråta en skvätt och ta nya tag nästa år.

Men skall man börja analysera så skedde det något med "Bajen" runt sekelskiftet. När vi blev så bra att vi kunde slåss i toppen på mer permanent basis. Plötsligt började det flockas en helt annan sorts folk runt laget. Folk som tyckte det var häftigt att gå på "Bajen"-matcher. Men häftigt ur en annan synpunkt. De såg det ungefär som en turistattraktion. Och det var en anda som slog igenom även uppe i ledningen. Vi som står vid sidan av märkte en klar attitydförändring.

Och på toppen så kom det ett gäng med "hulliganer" eller vad man nu skall kalla dem. I gamla tider var det något som "Gnaget" och "Aporna" höll sig med. Medan "Bajarna" tog saker och ting (=motgångar) med en klackspark. Utan att banka sk*****n ur någon. Förlorade vi så berodde det på att de andra var bättre. Punkt.

Men nu är de moderna tiderna här. Med ett gäng silkesslipsar med lackskor på huvudläktaren och ett gäng hulliganer på andra sidan. Och så alla vi andra. Men vi får ta också den saken med en klackspark. Därför att det är i vart fall våra silkesslirrar och våra hulliganer. Så får vi dressera dom lite grand till "god gammal bajenanda". Så blir nog allt bra till slut.

Eller ......

Det var ju en liten hake i sammanhanget. Söder är inte vad det har varit. Det bor "nya människor" där. Moderna människor. Människor som till och med tycker det är ballt att cirkulera runt Stureplan. Och som har en massa andra konstiga vanor. Samma sak "Söder om Söder". Det ser Donkeyman väldigt tydligt vid sina besök på hemmaplan eftersom han bott utomlands i 25 bast.

Man kan inte vrida klockan tillbaka till en mer behaglig tid. Däremot kan man försöka göra något bra av olyckan. Vi måste leva med silkesslirrar och hulliganer precis som Gnagarna och Aporna. Men vi kan skapa något bra tillsammans. Det är många lag som har kommit mycket starkare tillbaka från en nedflyttning.

Ett av de lagen är Stabæk i Norge. De hade lång bra period bakom sig när det började gå sämre och sämre. Plötsligt tog det slut och färden gick till våningen under. Men då gjorde klubben en total uppstädning på alla plan. Och som min gamla mamma alltid sade så städar man en trappa uppifrån. Något som de gjorde. Man gick bildligt talat inte förbi en sten utan att vända på den och se vad som låg under. Och man öppnade varje skåpdörr och drog ut var byrålåda. I bildlig bemärkelse. Och det ramlade ut det ena skelettet efter det andra ur skåpen när man började städa.

Vad hände så ...... Ett nytt och fräscht Stabæk gick upp igen och blev sedan mästare och är nu en stabil toppklubb med nybyggd stadion på Fornebu. (Något liknande hände väl också med våra blå/röd/gula ovänner senaste gången de var ett steg ner i systemet men deras lärdomar tycks ha varit av mer kortvarig natur).

Jag drömmer om att "Bajen" skall göra något bra av den här motgången. Röja upp i ekonomi, administration och allt annat. Storstäda. Öppna skåpen och töm ut alla skelett. Gör en total genomgång av absolut allt. Börja Superettan med "blanka ark" som man säger i Norge.

Men det kan inte ske internt bland en liten krets med silkesslipsar. Det måste ske som en bred genomgång som involverar alla klubbens medlemmar. Eller i vart fall alla som anser sig ha något att bidra med. Och en sak skall stå i eldskrift på väggen när man jobbar med detta:

"Tillbaka till den gamla Bajenandan". För det är det som klubben har levt på. Det är det som klubben har levt för. Det är det som är Hammarby.

Och den får inte vara en myt eller turistattraktion - den måste vara något levande och involverande.

Läs även andra bloggares åsikter om fotboll, hammarby, bajen

HT Bandy - Kungälv

Akelius Cape East Arena, Haparanda. Onsdag 4. Nov 2009.
HaparandaTornio Bandy - IFK Kungälv, Elitserien 5 - 1
(On Site i Haparanda)

Norrbotten och Finska Lappland 5. Sydsverige 1.

Perkele. Eller snarare Saaaaatna Prrrrrrrrrkele. Med eftertryck och kraftfulla rrrrr. Det här var kul. Alldeles förb**** kul. Donkeyman har nog inte haft så festligt på en match på åratal. Och ett historiskt ögonblick. Den första Elitseriematchen i Haparanda någonsin.

Tornio har ju vunnit Finska Elitserien massor av gånger och spelat sina hemmamatcher på Gränsvallen. Och Happis var topplag på nivån under dåvarande Allsvenskan för 40 år sedan. Men nådde aldrig riktigt fram trots att man kvalade flera gånger. Och när man under skandalösa förhållanden föll mot Nynäshamn i kvalet 1971 gick dominansen i Norrbottensbandyn över till Kalix.

Men nu har pendeln svängt tillbaka igen. En fusion mellan Haparanda och Tornios elitlag har blivit först Eurocity och sedan HT Bandy och har avancerat ända upp till Svenska Elitserien (som ju är mycket vassare än den Finska). Med ett lag i huvudsak bestående av Finnar. Som spelar enligt Finsk och Rysk tradition till skillnad mot det normala i Sverige.

Och det här var inte bara en vanlig Elitseriematch. Det var en landskamp mellan Norrbotten och Finska Lappland på den ena sidan och resten av Sverige på den andra. Med både Svensk och Finsk nationalsång före matchen. Med speakertjänst på både Svenska och Finska. Med en publik som ropar och hejar på båda språken. Och med en massa Sa***** Pe****** på läktarna.

Vilket lag de har. Högt och intensivt försvarsspel som faller snabbt som bara den vid behov. Blixtsnabbt och direkt anfallsspel. Härliga kombinationer. Och vilka lirare. Ohtonen, Stock, Norén, Rytkönen, Miinala och alla andra. Vilken underhållning. Och det blev "bara" 5 - 1. Trots att man brände två straffar och trots att man slösade med chanserna. Med effektivitet kunde det fort ha blivit tvåsiffrigt .....

Och Donkeyman tror inte att det berodde på ekonomin att HT inte har spelat träningsmatcher mot Elitseriemotstånd. Man har "bara" mött Kalix 4 (fyra) ggr och ett av Uleåborgslagen. Donkeyman tror att det snarare har varit fråga om taktisk beräkning för att kunna överraska motståndarna i serien med ett helt annat spelsystem än de är vana vid.

En sak till. Här var det i vart fall inte portföljförbud. Tvärtom. Här tillåts traditionerna leva. Och Donkeyman och hans lekkamrater medförde både portfölj och löjligt platta flaskor.

Donkeyman blev dessutom alldeles hes av begeistring. Och tillbringade resten av aftonen på den gamla bakfickan på Stadt tillsammans med sina kompisar. En sak är säker. Donkeyman skall se fler matcher med HT i vinter.

Läs även andra bloggares åsikter om bandy, ht bandy, ifk kungälv

Hammarby - Broberg

Fredag 30.Okt 2009, Zinkensdamm, Stockholm
Hammarby IF - Broberg Söderhamn 6 - 5
(Live on site)

Mästarkandidater 6. Ambitiösa ungdomar 5

Det här var bland det festligaste som Donkeyman har varit på på många år. En match där "Bajen" tog kommandot från början och höll på att köra över Broberg. Men där Broberg kom igen. Så in i h****e. De ledde med 5-4 med 6-7 minuter kvar. Men så gick "Bajen" i kapp och tog ledningen på någon enstaka minut.

Broberg spelade ett förnuftigt försvarsspel och körde väldigt direkta och snabba anfall. Deras styrning fick ut Hammarby till hörnorna gång på gång. Och Hammarby hade bollen länge med många passningar utan att egentligen få ut något ordentligt av övertaget. Men samtidigt som Broberg började krokna lade Hammarby om spelet till lite mer direkta anfall och det visade sig bli avgörande.

Men det allra festligaste med matchen var trots allt Zinkentältet. Servering med mat, öl, brännvin och vad man kunde önska sig ett par timmar före match, i halvtid och någon timme efteråt. Med särdeles hög stämning. Detta var helt enkelt djävligt kul. Och Donkeyman kommer tillbaka till Zinken flera gånger i vinter. Trots långa nattliga tågresor.

Läs även andra bloggares åsikter om bandy, hammarby, broberg

MODO - Timrå

Swebank Arena, Ö-vik, Tisdag 27. Oktober 2009
MODO Hockey - Timrå IK 3 - 2 (sd)
(On site)

Måste vinna 3. Ville vinna 2

Det här var hockey när den är som allra bäst. Donkeyman menar inte kvalitetsmässigt. Som match betraktat var det rent tekniskt inte någon höjdare och inget av de här lagen hade haft "en nubbesjans" mot Färjestad som de framstod i torsdags. Men nu var det elitseriens två bottenlag som möttes och här skulle man inte ge något som helst gratis.

Timrå hade en stor och röststark klack med stortrumma och allt och MODO hade som sig bör en ännu större och mer röststark skara. Så det var inte något fel på stämningen. Eftersom bägge lag normalt sett spelar i rött var det väldigt mycket röda tröjor i arenan. De bägge högröstade klackarna gjorde att det var riktigt skönt att komma ut i baren i pauserna och hälla i sig en halvliter, innan man gick upp i varv igen till nästa period.

Matchen stod länge 1-1 och bägge lag kämpade hårt för att få ledningen. I andra perioden hade TIK ett rejält övertag som resulterade i två underkända mål. Ovanpå det hade man ett långt spel 5-3 samt betydligt mer skott på mål. Men man lyckades inte utnyttja det. Och då gick det som det så ofta gör när ett lag inte klarar att ta ledningen i ett överläge. Matchen svänger.

Men inte tillräckligt. Tredje perioden hade bägge lag goda möjligheter ända fram till dess TIK tog ledningen med ungefär en och en halv minut kvar. Då gick en stor del av hemmapubliken hem. Men det borde de inte ha gjort därför att en hockeymatch är aldrig slut förrän den är formellt avblåst. MODO kvitterade i slutsekunderna och vann i förlängningen. Till hemmapublikens stora glädje. Och stort firande när de röd - grön - vita kom för att tacka hemmaklacken efter matchen.

Dramatik i massor alltså. Och Donkeyman tror att båda de här lagen kommer att sakta men säkert klättra sig upp från det absoluta bottenträsket. Det är trots allt mer än 40 matcher kvar av serien.

Läs även andra bloggares åsikter om hockey, modo, timrå

Hammarby IF - fotboll

Under rubriken klubbar tänker Donkeyman samla de klubbar som han känner lite extra för. Kort sagt - de lag som Donkeyman håller på.

Det allra första laget måste ju vara barndomens lag - Hammarby. Donkeyman växte upp på Söder och redan som liten kotte var Bajen laget. Och Donkeyman har många minnen, glada och tråkiga, från Bajen-matcher.

Klubben bildades redan 1889 som Hammarby Roddförening. Inte förrän nästan tio år senare breddade man klubben till andra idrotter. Det var den 7. mars 1897 som Hammarby IF bildades. Men fotbollen lät vänta på sig ännu några år.

1915 invigdes Kanalplan på Söder. En flott invigning med kung Gustaf V och allt av stadens honoratiores. Redan den gången kallade man också banan för Söderstadion. Inte att förväxla med dagens anläggning.

En sammanslagning mellan Hammarby IF, Klara SK och Johanneshovs IF ledde till att man fick ihop ett bra fotbollslag som redan i början av 1920-talet låg på högsta nivå i Sverige. I den här sammanslagningen ligger också en intressant ting när det gäller lagets dräkter. Hammarby har ju grönt och vitt som sina färger. Men Johanneshov fick igenom att det var deras dräkter som skulle gälla i 60 år. Det vill säga gul/svart randigt. Och "Bajen" spelade 60 år i tigerrandigt. Men från 1978 blev det grön/vitt igen. Med tigerrandigt som reservställ.

När allsvenskan startade 1924 var man med. Men ganska snart åkte man ut och ända in på 1950-talet blev det spel i lägre serier. Sedan kom en period då man gick upp och ned mellan högsta och näst högsta serien. En period som kom att färga Donkeymans ungdom. Som Hammarbyare på 50- och 60-talen fick man lära sig att förlora.

1970-talet blev det en mer sammanhängande tid i högsta serien och den toppades av den klassiska "Sambafinalen" 1982 mot IFK Göteborg. Den gången avgjordes Svenska mästerskapet i en ren final hemma och borta. Och "Bajen" körde totalt över "Änglarna" i bortamatchen med en sambaorkester på läktaren som fick Göteborgarna att helt gå av skaftet. Men i returen blev det "som vanligt" och Bajen fick silver.

Så kom ytterligare en period med upp- och ned innan klubben åter cementerade sig bland de stora. Med SM-Guld 2001 som toppen av det hela.

Men nu är det "som vanligt" igen. Hawaii. Donkeyman har mentalt förberett sig för Superettan nästa år. Om inte ett under inträffar. Men han blir inte mindre Hammarbyare för den skull.

Men det gör inte något. Hammarby är annorlunda än alla andra lag. Under hela Donkeymans levnad har man haft Sveriges bästa supporters. Med filosofin: "Vi är inte bäst - men vi håller på det festligaste laget." Man har tagit uppflyttningar och nedflyttningar med jämnmod. Förlorade vi så var det för att vi inte var tillräckligt bra.

Men i samband med Guldet 2001 kom det till två helt nya kategori supporters. Dels var det "casuals" som i grunden bara var ute efter ett härligt slagsmål mot andra klubbars "casuals". Men det var också en stor mängd med medgångssupporters som bara höll på Bajen för att det var "inne". Folk utan tradition från Söder. Folk helt utan idrottstradition. Och tillsammans så har de här två grupperna klarat av att förstöra mycket av den gamla "Bajenandan".

Samtidigt är "Donkeyman" nostalgiker. Han tror att det går att få till en "revival" för det som var det riktiga Hammarby. Det ser man när det gäller Bandyn och Hockeyn som Donkeyman återkommer till längre fram.

Och Donkeyman glömmer aldrig de gamla minnena. Som "Sambamatchen" eller "Nackas" återkomst från Italien. Han var där. Men det skall bli framtida artiklar.

Men det viktigaste av allt. Speciellt nu när fotbollen är på väg åt h****e igen. Det är att återuppliva den gamla andan. Drömmen om Bajen och Söder. Låt medgångssupporterna dra åt h****e. Sparka "casuals" samma väg. För att inte tala om alla penningakrobater som varit inom klubben genom åren. Ge oss vårt gamla kära Hammarby tillbaka i stället.

Se den här videon om en Gammal Bajare Den säger mer än 1000-tals ord.

Läs även andra bloggares åsikter om fotboll, hammarby

MODO - Färjestad

Swebank Arena, Ö-vik, Torsdag 22.Okt 2009
MODO Hockey - Färjestad BK 3-6
(On site)

Kvalserieaspiranter 3. Svenska Mästare 6

Oj, oj, oj - vilken utskåpning.

MoDo hade sin på papperet absolut bästa uppställning den här säsongen (möjligen bortsett från helt i början när "Foppa" var med). Förväntningarna var i grunden ganska höga. Men samtidigt gjorde förra årets Svenska Mästare sin bästa match för säsongen. I vart fall enligt vad deras tränare påstod efteråt.

Färjestad kom in på isen och tryckte gasen i botten direkt från nedsläpp. Det gick fort. Ruskigt fort. Och det var klapp - klapp - klapp. Hela tiden. MoDo gavs inte en chans. Som Donkeyman ser saken var det inte så att MoDo var dåliga. Det var Färjestad som gjorde dem dåliga. Redan efter 8 minuter var skottstatistiken 1-10.

Väldigt tydlig var den sekvensen när hemmalaget reducerade till 1-3 och började hoppas på kontakt. De lade motståndarna in en växel till. Tjoff, tjoff så stod det 1-5. Det är sällan man ser ett lag dominera en match så totalt.

I sista perioden fick MoDo lite mer att säga till om. Man vann till och med perioden. Men det var nog frågan om ett skenbart övertag beroende på att FBK lade av och surfade in segern.

Donkeyman erkänner att jag inte trodde på Karlstadslaget i år. De blev Svenska Mästare förra året men sedan har de förlorat massor av spelare. Nästan ett helt mästarlag. Men det betyder inte att de nya inte är goda ersättare. Visst har de gjort några riktiga bottennapp i år men här fick man se vilken kapacitet laget har. Fanen vet om de inte går hela vägen i år också.

Och i Örnsköldsvik spred sig mörkret. Ytterligare.

Läs även andra bloggares åsikter om hockey, modo, färjestad

Glimt - TIL

Söndag 18. Okt 2009, Aspmyra Stadion, Bodø
Bjodø Glimt - Tromsø IL 1 - 1
(Internet)

Nordlandsbanken 1. SpareBankEn NordNorge 1

Ser man till spelet så var det otroligt att inte matchen slutade 5-5, 7-7 eller något liknande. För att jämföra med Bankvärlden så var det inte att arbeta med säkerhet som prioriterades. Men å andra sidan så har de banker som sponsrar dessa lag inte heller rosat marknaden på senare år. "Nordlandsbanken" har ju konkat för flera år sedan och uppträder under artistnamn och "SNN" är inte heller någon höjdare längre. Dessa banker kommer dessutom regelbundet väldigt lågt på alla kundundersökningar eller "ratings" som utförs.

Nej, De här lagen skulle snarare ha gjort god reklam för Glitnir och Kaupthing eller något liknande. Det hade stått betydligt bättre i stil. Här chansades det vilt. Det låg tre poäng i potten och de ville man ha. Till varje pris.

I gamla tider betecknades det här som en "Hawaii" - match och det håller än i dag.

Men samtidigt såg man tydligt varför Bodø håller på att åka ur Tippeligaen och varför TIL knappast kommer ens på övre halvan i samma serie. De har inte några forwards av format. Även om namnen på gubbarna är fina så är inte förmågan där längre. Inte ens chanser av karaktären "sticka fram tån och peta in bollen" går in.

I grunden var det två bottenlag som möttes där det ena har lyckats samla ihop nog med poäng för att hänga kvar någonstans just under mitten. Det andra ligger dj*****t illa till med två matcher kvar.

Och Donkeyman får än en gång fundera över den existentiella frågan kring varför han alltid håller på hopplösa bottenlag.

Läs även andra bloggares åsikter om fotboll, norge

MODO - Linköping

Swebank Arena, Ö-vik, Lördag 17. Okt 2009
MoDo Hockey - Linköping 1-2
(On site)

Bra målchanser 1. Behöver inte så många chanser 2

Den här matchen var bara en fortsättning på MoDo:s kräftgång den här säsongen. Linköping var inte ett spår bättre. Men när de fick rejäla målchanser så petade man in pucken. Vilket inte MoDo gjorde. Och det är sannerligen inte första matchen som man ser den här tendensen. Något måste göras inom kort - annars blir det tråkiga grejor för "Heart of Hockey" till våren.

Laget har sådana spelare som Elitseriens bästa center Niklas Sundström och en av de mest rutinerade Andreas Salomonsson. Med till sammans 1000 matcher för sitt MODO. Men det hjälper lite när de är långtidsskadade och kanske över huvud taget inte kan spela mer den här säsongen.

Den enda som kontinuerligt producerar mål är lagets unga Norrman Zuccarello Aasen. Resten producerar målchanser. Vilket man inte vinner matcher på.

Och det är förb**** typiskt att när Donkeyman skall följa ett lag över en hel säsong så är det bottenkänning. För två år sedan blev MODO Svenska Mästare. I år finns inte något som tyder på att de ens skall gå till slutspel. Kvalserien verkar just nu vara en mer naturlig adress.

Donkeyman som är född och uppväxt på Söder och har hållit på Bajen i alla år har blivit van att förlora. Men det är ju själva f****n att just den gången som han skall vara i Ö-vik så får han se en av lagets sämsta årgångar genom tiderna. Varför fick han inte uppleva Guldsäsongen för två år sedan i stället för årets eländighet ........

Nu måste larmklockorna börja ringa. MODO har tre bra keepers. MODO har bra backar. Laget funkar fullt ok i försvar. MEN - man gör inte mål. Inte ens när pucken i praktiken redan ligger inne i motståndarkassen. För att snakka Norsk: "Det är færdig scorat og klart". Men inte f***n blir det mål. Är lagets stora centrar skadade länge till så MÅSTE man få in nytt blod. Kosta vad det vill. Annars blir det kvalserien.

Men så har vi ju FRÄLSAREN i bakfickan. Om "Foppa" mot förmodan bestämmer sig för att spela i vinter så kommer han att lyfta laget. Rejält. Men det är gränser för vad en enda spelare kan åstadkomma. Trots ekonomiska problem måste man öppna "pengboken" och skaffa målgörare. Fort.

Läs även andra bloggares åsikter om hockey, modo, linköping

Förbundskapten

Både Sverige och Norge har misslyckats i kvalspelet till VM. Och både Sverige och Norge söker ny förbundskapten. Men årets misslyckande är bara ett resultat av en flerårig negativ trend. Med många orsaker.

Donkeyman tycker det finns flera gemensamma nämnare mellan länderna:

• Landslagen hade sina största framgångar när man hade många spelare som hade viktiga roller i stora klubbar i utlandet.
• De flesta lag i högsta serien försöker spela väl organiserat och strikt försvarsspel i kombination med snabba kontringar med få drag.
• Lagen i de nationella serierna lyckas dåligt i internationella sammanhang.
• Man är tveksamma till att skicka fram ungdomar i högsta serien. Spelare upp emot 22-23 år anses fortfarande vara unga och lovande.
• Man ställer inte särskilt hårda krav på yngre spelare och "det är fult med elitlag på yngre nivå". Det är också "fult" att utsätta yngre spelare för hårdare konkurrens.
• Sett ur internationell jämförelse spelar klubbarna och spelarna färre tävlings- och fler träningsmatcher.

Det här är faktorer som inte en förbundskapten kan göra något särdeles för att förändra. Han måste välja bland de spelare han disponerar och försöka skapa ett så pass slagkraftigt lag som möjligt. Med totalt sett ganska liten tid till förberedelser.

Donkeymans åsikt är att det är två helt olika jobb att vara klubbtränare och att vara landslagstränare. Vilket gör att en framgångsrik klubbtränare inte med naturnödvändighet behöver vara en framgångsrik landslagstränare. Han tror också att stor erfarenhet från internationell fotboll på toppnivå är viktigare än mångårig tränarerfarenhet på klubbnivå. Vilket egentligen gör att bägge länderna kanske borde söka i lite andra kretsar än bland de mest meriterade klubbtränarna. Därför att det som sagt är väldigt olika jobb.

I Sverige nämns Hasse Backe, Erik Hamrén, Jörgen Lennartsson och Svennis som favoriter till jobbet.

I Norge är Drillo storfavorit men man nämner också bland annat Sveriges avgående chef Lars Lagerbäck som ett tänkbart namn.

I Sverige har man på sistone kastat fram Henke Larsson som en joker. Det är framför allt skribenter i kvällspressen som lanserat tanken. Och Donkeyman tror att det kan vara ett väl så bra namn som de andra. Kanske till och med ett bättre namn. (Svennis är väl ändå knappast aktuell). Det är nog svårt att hitta någon som har så pass aktuell och omfattande erfarenhet från fotboll på högsta nivå som han. Och jobbet innebär att plocka spelare som redan finns på "översta hyllan" och sätta samman dem till ett lag vid några få tillfällen om året. Alltså inte att utveckla spelare. Därför är "yours truly" entusiastisk för tanken.

I Norge väntar sig Drillo att få fortsätta. Han kom ju in som en nödlösning sedan först Semb och sedan Hareide inte hade producerat något som helst under flera år i följd. Och visst har det blivit något bättre. Men även Norge är nog mer betjänta av en förnyelse.

Donkeyman tror till och med att Norge har ännu större behov än Sverige av någon radikal förändring. Därför tror han att Janne Jönsson vore den bästa. Janne kan Norsk fotboll. Janne har utvecklat Stabæk till ett topplag genom att spela "onorskt". Janne kan internationell fotboll även om han inte har samma erfarenhet på det området som Henke, Backe eller Svennis. Och Janne förstår Norge och Norskt tänkande - vilket är väldigt viktigt i sammanhanget.

Men Donkeyman vet också att det är "Gutteklubben Grei" som utser förbundskaptener. Och det är farliga grejor att tänka i lite nya banor. Därför tror han att det blir Hasse Backe i Sverige och Drillo i Norge. Och han tror inte heller att någondera landslaget kommer att bli något särdeles förändrat på lång tid. Samtidigt tror Donkeyman att just radikal förändring och nytänkande är det det som skulle föra landslaget framåt. Men det blir knappast så mycket av det vid den här korsvägen.

Och där vill Donkeyman speciellt hänvisa till just epoken med Drillo. Han kom med något nytt. Han fick chansen att genomföra sina radikala idéer. Och han lyckades. Sedan är det en helt annan sak att fotbollen förändras och det som var bra för 20 år sedan inte nödvändigtvis funkar i dag. Fotbollsresultat är (och kommer alltid att vara) färskvara. Så vad är det i vägen med att göra något radikalt och satsa på Henke och Janne Jönsson. På var sin sida om "kölen".

Läs även andra bloggares åsikter om fotboll, sverige, norge, förbundskapten

Det mesta gick åt h*****e i helgen

Swebank Arena, Ö-vik, Lör 10. Okt 2009
MODO Hockey - Rögle HC 2-3
(On site)

Skapar chanser 2. Sätter in dom 3

Den här matchen var en sorglig historia för alla de som önskar att MODO skall lyckas i vinter. Men det var en typisk hockeymatch där det ena laget VILLE MYCKET MER. Visserligen förde MODO matchen i stort sett hela tiden. Visserligen skapade MODO målchanser nog till att vinna matchen. Men inte f*****n.

Donkeyman såg bara två ljus hos MODO. Förstalinen är helt suverän. Det är också i huvudsak den som är kreativ och som skapar farligheter. Men i Elitserien vinner man inte på en enda fungerande femma. Man måste ha mer.

Coachen Horawa stiger i min aktning. Jag gillar tränare som verkligen coachar laget. Som vågar göra förändringar. I tisdagsmatchen borta mot Timrå bytte han keeper vid 0-2 efter sex minuter. Enligt egen utsago inte därför att keeper spelat dåligt utan för att "väcka laget". Något som också lyckades.

Mot Rögle bänkade han Salomonsson och Hans Jonsson hela sista perioden. De hade till dess inte producerat något som helst bortsett från onödiga utvisningar. Han kostade också på sig att toppa laget ännu hårdare och köra de produktiva spelarna mer eller mindre kontinuerligt de sista sex-sju minuterna. Dessutom tog Horawa ut målvakten i eget underläge med nästan tre minuter kvar. Och det var nära att den satsningen lyckades. Rögle var knappt ute ur egen zon under den tiden.

Men ser man lite mer filosofiskt på det hela så har serien startat på ett sätt där alla slår alla så trots dålig poängskörd ligger MODO ändå bara några frå pinnar bakom tredjeplats. Medan HV och Färjestad har seglat ifrån de andra. Lite grand. Vilket betyder att ännu är det hopp. Men det är helt uppenbart att laget skriker efter en måltjuv utanför första uppställningen. Eller går man och väntar på Frälsaren i år också ?

Seglade bort gjorde också den Svenska chansen att få deltaga i SydAfrika VM. Och Donkeyman tycker att nu kan också landslagsledningen segla bort. Det är dags att bygga ett nytt lag med en ny organisation. 12 år är väldigt mycket som tränare för ett lag. Det förekommer nästan inte på klubbnivå.

Men problemen ligger djupare än så. Svenska klubblag och det Svenska landslaget spelar på säkerhet i första hand. Man får nästan en liten känsla av England och Italien för 40 år sedan. Och så strävar man efter korta och snabba anfall "där inte någon hinner sabba anfallet genom sin dåliga teknik".

Uppenbarligen kan man vinna Allsvenskan på en sådan taktik om den förfinas tillräckligt. Men det håller över huvud taget inte mot de bättre lagen ute i Europa. Den sortens fotboll har dessa motmedel mot.

Och nu var det en match som vi MÅSTE VINNA. Oavgjort var inte bra nog. Och så satsade vi på att hålla nollan och hoppas på att Zlatan skulle peta in en eller annan boll. Vilket inte skedde.

Läs även andra bloggares åsikter om hockey, modo, rögle

MODO - Skellefteå

Swebank Arena, Ö-vik, Tisdag den 6. Okt 2009
MODO Hockey - Skellefteå AIK 6-2
(Live on site)

Ville vinna 6. Orkade inte ladda igen 2.

Matchen:
MODO som har startat serien dåligt reste sig och tog revansch på alla domedagsprofeter. Man körde lätt och elegant över Skellefteå som hittills i år har spelat bra. Plötsligt satt "power play" och "box play" som de skulle. Skellefteå verkade totalt sakna vilja. Och i sista perioden hade den annars så röststarka Skellefteklacken krympt ihop till en tunn skara. Till och med stortrumman hade packat ihop och gått - antagligen för att dränka sorgerna i någon av barerna.

Dramatik:
Lite i början men det stod ganska snart klart att SAIK inte hade dagen. Redan en bit in i andra insåg man hur det skulle sluta.

Varför vann MODO:
Bättre i allt. Samtidigt som SAIK verkade trötta och håglösa. Det verkar som om MODO:s generaltorsk i Södertälje sist var vad som behövdes för att väcka upp laget.

Lagen:
MODO hade keeperkris förra säsongen. Nu har man plötsligt tre stycken högklassiga keepers. I dag stod tredjekeeper "Zacke" helt prickfritt. Det var ett helt nytänt MODO-lag som inte gav SAIK en chans. Låt oss hoppas att detta inte bara var en tillfällig urladdning.

SAIK har förväntats vara lite upp och ned i år. Hittills har det varit mycket upp men i går var det ned. Man såg inte något av deras snabba och fantasirika spel. Och det som de skapade tog keeper hand om.

Kommentar:
Som vanligt trevligt i SweBank. Donkeyman fick hällt i sig ett lagom kvantum med halvlitrar. Det var en helt ok helkväll. Båda klackarna var högljudda och höll stämningen uppe. I synnerhet en manstark MODO-skara höll fanan högt. Medan SAIK-arna avslutade matchen inne i baren.

Läs även andra bloggares åsikter om hockey, modo, skellefteå

TIL - Brann

Alfheim stadion, söndag 4. Okt 2009, Tippeligaen
Tromsø IL - SK Brann, 0-2
(Sett på Internet)

Dåliga grejor 0. Petar in bollen när chansen gives 2

Matchen:
En mycket chansfattig match. Tromsø hade mycket boll och förde spelet. Men skapade nästan inte några ordentliga målchanser. Så gav man bort bollen när Koppinen gjorde en försvarstabbe. Och Huseklepp visade varför han är landslagsman. När han väl fick chansen så stod det 0-1. Kort och kontant.

Med en knapp halvtimme kvar kom Sigurd Rushfeldt in för Tromsø. Och då blev det bättre. Mycket bättre. Laget började skapa chanser. Men som vanligt - inte f****n att någon kunde omsätta chanserna i mål. Men det kunde Brann. En målchans till. Pang upp i taket och så stod det 0-2.

Remi Johansen visade åter vilket enormt fynd han är för TIL. Men det verkar precis som om omgivningen inte tror på honom. När Remi gör en supergrej och skickar fram en kanonpassning så har den som skall få bollen redan stoppat sitt löp. Så det blir inte något. Antagligen trodde han inte att RJ skulle klara av att få fram bollen.

Dramatik:
Det var ju jämnt länge. Men någon stans har man slutat att tro på TIL:s förmåga i år. Så resultatet var nog som alla väntade sig.

Varför vann Brann:
Två lag som "wannabe" i toppen. Men TIL har inte förmåga till att utnyttja sitt spelmässiga övertag. När man kommer in i straffområdet tar det stopp. Medan Brann kan spela på säkerhet och laget vet att man gör mål på de få chanser man får.

Klubbarna:
TIL är nu borta från varje möjlighet till en 4:e plats och Europaspel. Vilket är långt undan den målsättning man hade efter förra årets bronsmedalj och när man hade ännu bättre lag i år. Men det är tätt i mitten så nu kan det lika gärna bli en 6:e som en 10:e plats. Och tar man inte fler poäng så kan man till och med åka ur. Dessutom är ekonomin kass. Frågan är vad slags lag man har nästa säsong.

Brann har nu 4:e platsen i hand. Och kan klättra ännu längre. Med goda resurser så kan tränare Steinar Nilsen bygga ett ännu bättre lag till nästa säsong.

Kommentar:
Matchen illustrerar också hur beroende TIL är av Sigurd Rushfeldt. När han är inne händer det spännande ting. Utan honom händer inte något förnuftigt framför mål.

Läs även andra bloggares åsikter om fotboll, norge

NHL och Elitserien

Donkeyman har sett en handfull matcher på TV och kommenterar dem i klump.

Detroit Red Wings - St Louis Blues 3 - 4
St Louis Blues - Detroit Red Wings 5 - 3
Södertälje SK - MODO Hockey 5 - 0

Spelar smart, 2 vunna. Lever på gamla meriter, 0 vunna

Utnyttjar chanser 5. Kan inte göra mål 0

Oj, oj, oj vilken skillnad det är på NHL och Elitserien. I vart fall botten på Elitserien.

"The Big Red Machine" skulle köra över St Louis i två raka matcher på Globen. Och började i stor stil bägge dagarna. Men med tiden åt sig Blues sakta tillbaka in i matcherna. De tog över och de vann. Deras recept var enkelt: De spelade tätt, de krympte ytorna, de kämpade hårt och inte minst - de gjorde enkla mål. De enkla mål som Red Wings inte gjorde. Red Wings försökte spela en stor hockey som man inte riktigt hade täckning för.

Ser vi till MODO-matchen så var det lite av samma sak. SSK gjorde de mål som MODO inte lyckades få in. Det var långt in i sista perioden som SSK fick 2-0. Och sedan fick de två mål på samma power play. Först gjorde de 3-0 i spel 6/4 vid avvaktande utvisning. Sedan gjorde de 4-0 i efterföljande pp. Och så drällde 5-0 in sekunderna efteråt.

Ett vinnande koncept i vår hemvävda hockey är bra försvarsspel baserat på en helvetes bra keeper. Så tar man vara på de chanser framåt som alltid erbjuds. Effektivt power play, snabba kontringar och petar in de få öppna chanser som skapas i vanligt 5/5 spel. Ett koncept som är förvillande likt framgångsreceptet i Svensk Fotboll. Ersätt bra power play med fasta situationer och gör keeper något lite mindre dominerande så är det i grunden samma sak.

MODO har detta år ett bra försvarsspel. Man har en bra keeper. Men man har eländigt power play och man har inte något riktig goalgetter. Gör man något åt den saken så börjar laget också att vinna.

Läs även andra bloggares åsikter om hockey, nhl, elitserien, modo

MODO - Brynäs

Swebank Arena, Ö-vik, Torsdag 1. Okt 2009
MODO Hockey - Brynäs IF 1 - 1
(Live on site)

Avslagna utan måltjuv 1. Energiska utan målgörare 1

Matchen:
En ganska intensiv match. Brynäs hade mer initiativ och förde matchen långa perioder. Men MODO hade också sina chanser. Skulle det delas ut stilpoäng hade Brynäs vunnit. Bägge lag visade en totalt avsaknad av riktiga målgörare. Hade "Foppa" varit kvar skulle MODO antagligen tagit sin första trepoängare. Därför att i löpet av en hel match vaskar han fram ett par mål åt laget. Antingen i form av en delikat framspelning till någon i ett läge som man bara inte kan missa. Och får han själv chansen så sätter han den.

Det är också detta som skiljer topplagen från mitten i alla lagspel. De goda lagen gör mål på sina chanser. De i mitten skapar en mängd chanser men missar dem. Skall man döma av dagens match så var det alltså två mittenlag som möttes.

Dramatik:
En match som böljar fram och tillbaka och som slutar 1-1 är med naturnödvändighet dramatisk.

Varför blev det oavgjort:
Bägge lag visade stor oförmåga i konsten att göra mål. Samtidigt som bägge visade upp gott försvarsspel.

Klubbarna:
Brynäs har haft några dåliga säsonger. De är bättre nu. Men det hjälper så lite om man inte kan göra mål.

MODO har betydligt bättre försvarsspel än tidigare. Dessutom har man äntligen en bra keeper igen. All credit till Niklas Svedberg. Och eftersom Malek egentligen är förstekeeper så är han antagligen ännu bättre. Det blir få mål baklänges i år. Men sedan "Foppa" drog saknar man folk som kan peta in pucken. Fortsätter den trenden blir det lite framåt. Och vilka ynkliga "power play". Både i 5-4 och 5-3. Det blir det dåligt med poäng av.

Kommentar:
Fantastiskt kul att vara på "Swebank" igen. Donkeyman kom tidigt, drog i sig flera halvlitrar före matchen och sög i sig atmosfären. Trots att det var lite halvtunt med folk var det stämning. Längtar redan till nästa match.

Läs även andra bloggares åsikter om hockey, modo, brynäs

Lyn - Tromsø

Ullevål Stadion Söndag 27. Sep 2009
IL Lyn - Tromsø IL 0 - 1
(Internet)

Bankrutt 0. Sead Ramovic 1

Matchen:
Lyn var bäst i första halvlek och en bit in i andra. Men Tromsøs keeper Ramovic ordnade upp i alla farligheter. Sedan gick det som det så ofta går när ett bottenlag pressar ett lag högre upp i tabellen. När man inte får mål så gör de andra plötsligt mål. Och därifrån och in så var det Tromsøs match. Segern kan betecknas som välförtjänt men med lite flax hade det gått andra vägen för Lyn.

Dramatik:
Spännande. Men i grund och botten en dålig fotbollsmatch. Det fattades bara att det skulle regna och vara en riktig leråker.

Varför vann TIL:
Man har en av Tippeligans allra bästa målvakter. Medan Lyn har sålt undan det mesta av sina toppforwards. TIL är i medgång. Lyn i motgång. Och då blir det så här.

Klubbarna:
TIL har på några dagar spelat oavgjort med Norges absolut bästa lag borta. Sedan har man slagit det näst bästa laget hemma. Nu kom man till Oslo för att möta det absoluta bottenlaget i serien. Och lyckades vinna. Donkeyman ser matchen som en examen. Det hade varit ganska typiskt TIL att först göra två toppinsatser och sedan gå på trynet mot bottenlaget. Men denna gång ej. Med bra utdelning på de sista matcherna och lite flax i de andra resultaten så är en fjärdeplats inom räckhåll.

Lyn går en mycket värre match på onsdag. Då avgörs om hela klubben kommer att konka. Och då försvinner laget ut ur seriesystemet på obestämd tid. Klarar man av att undvika konk så försvinner man i vart fall ut ur högsta serien. Det räcker inte att ha ett ungt och lovande lag. Serietabeller visar inte framtida framgångar. De visar läget just nu.

Kommentar:
Ingen idé att ödsla mer energi på detta. Bortsett från att de två hockeymatcher som Donkeyman recencerade tidigare i dag var betydligt mer högklassig underhållning än detta. En fotbollmatch mellan tabellmitt och tabellbotten sent på hösten är helt enkelt inte någon höjdare.

Läs även andra bloggares åsikter om fotboll, norge

Hockeypremiär

Skellefte Kraft Arena, Torsdag 24. Sep. Elitserien
Skellefteå AIK - Luleå HC 3-1

Hovet Stockholm, Lördag 26. Sep. Elitserien
Djurgårdens IF - MODO Hockey 1-2 (sd)
(Bägge på TV)

5 spelare på banan 3. Några i utvisningsbåset 1
Stockholms Stolthet 1. Foppa 2

Donkeyman har varit på jobbresa. Vilket gjorde att han tillbringade hela torsdagskvällen på Arlanda i avvaktan på att sista turen på "Foppaflyget" skulle ta honom till Ö-vik. Så han fick se Elitseriepremiären på O'Learys på Terminal 4. Som trots att man hade jättestora skyltar som meddelade att man skulle visa MODO ändå valde att visa SAIK i stället. Lördagens MODO - match beskådades på Ö-kiosken i Husum. Den visade sig vara en fem-pilsners match. Dvs - en dj***t bra match.

Varför vann SAIK?
Luleå bestämde sig för att tillbringa första och början av andra perioden i utvisningsbåset. När man kom en liten bit in i andra så låg man redan under med 3-0. Då först började Lulelaget spela hockey. Men dess värre hade man lämnat älgstudsarna hemma i Norrbotten och tagit med sig ärtbössor i stället. Trots enorma mängder med skott på mål fick man inte in något förrän helt på slutet. Skellefteå gjorde det de skulle och vann matchen säkert. Men samtidigt såg man mellan raderna att Lule har mycket mer att ge.

Varför vann MODO?
De hade "Foppa". Vilket DIF inte hade. Och "Foppa" kämpade och slet precis som vanligt. Varvat med helt geniala genomspelningar och tekniska detaljer i den högre skolan. "Foppa" spelar ganska fult men han sparar sig inte ett dugg. Vilket lyfter hela laget.

Vad visade matcherna?
De fyra lag som Donkeyman nu har sett kommer knappast att hamna bland "top fyra". Men alla har kapacitet att fylla platserna bakom. Skall man komma på övre halvan är det viktigt att inte förlora poäng mot nedre halvans lag. Faktiskt viktigare än att sno en del "bonuspoäng" mot topplagen. Och just det har nog de här fyra lagen kapacietet att göra.

I andra omgången visade Lule sin kapacitet genom att helt köra över SSK. Medan Rögle har visat tänderna mot bägge finallagen från förra året. Det kommer inte att delas ut några gratispoäng i Ängelholm i år heller. Och jag tvivlar på att den samlade expertisen har rätt när man dömt ut Rögle så till de grader på förhand.

När det gäller MODO så kan man undra vad de klarar utan "Foppa". Med honom ligger vägen ganska utstakad mot övre halvan. Laget kommer säkert att ta överskott med poäng mot mitten och botten och är starka nog till att få lite "bonus" mot topplagen då och då. Men utan "Foppa" - fanen vete. Jag är också ganska övertygad om att Lule kommer högre än SAIK i slutänden. Även om SAIK nog kommer att ha ett skapligt säkerhetsavstånd ned till botten av tabellen. Vart "Hardyeffekten" kommer att föra Djurgårn är svårt att säga. De har spelat två bra matcher och fått en pinne. Men det är 53 matcher kvar. Kanske ett gott tips är att de kommer att fortsätta med stor entusiasm för att med tiden dabba av en del. Donkeyman tror att hans tabelltips härom dagen inte var så krokigt trots allt.

Om Hockey
När man ser matcher ute på resa så inser man hur stort det är med Hockey i Sverige. När SAIK - matchen började på Arlanda fylldes O'Learys till sista ståplats medan de andra sjappen runt om stod tomma. Och ölkön var så lång att inte ens en så rejäl ölhund som Donkeyman orkade stå i kö för att få påfyllning. En person till bakom disken hade helt säkert dragit in sin lön många gånger om. Samma på ett litet sjapp uppe i lilla Husum. In the middle of nowhere. Men nog fylldes det upp för att se MODO-matchen. Och efter matchen spreds alla som agnar för vinden igen.

Jämför man så med de oändliga fotbollsmatcher som står på från morgon till kväll på dessa ställen så kan man lugnt beteckna dem som någon form av "muzak", dvs ointressant bakgrund med rörliga bilder.

Läs även andra bloggares åsikter om hockey, modo, djurgården, skellefteå, luleå